Aktivitetskravet för försörjningsstöd – vad gäller för dig

Från hösten 2026 gäller ett aktivitetskrav för dig som haft försörjningsstöd en tid: kommunen ska erbjuda dig aktiviteter på dagarna, och du ska delta i dem för att behålla stödet. Här är vad kravet innebär, vad som räknas som aktivitet, vad som händer om du inte kan komma, och vilka rättigheter du har.

Vad kravet innebär i korthet

Riksdagen har ändrat socialtjänstlagen så att den som fått försörjningsstöd under en sammanhängande period ska delta i aktiviteter som kommunen ordnar. Tanken är att dagarna ska fyllas med sådant som för dig närmare ett arbete eller en utbildning, i stället för att stödet betalas ut utan något att göra på dagarna.

Det är kommunens socialtjänst som avgör om kravet gäller dig, planerar aktiviteterna tillsammans med dig och följer upp att du deltar. Hur många timmar det handlar om anpassas efter vad du orkar och klarar, och det finns ett tak för hur mycket kommunen får kräva. Har du små barn hemma ska tiden vara kortare. Exakta gränser och undantag hittar du hos Socialstyrelsen och på din kommuns webbplats.

Vem kravet inte gäller

Kravet gäller inte alla som har försörjningsstöd. Du är undantagen om du till exempel

• arbetar heltid, går i ett program hos Arbetsförmedlingen på heltid eller läser sfi på heltid
• har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller är sjuk på ett sätt som motsvarar det
• är föräldraledig med ett litet barn
• är ung och fortfarande går i skolan
• har nått pensionsålder

Är du osäker på om något av undantagen gäller dig, fråga din handläggare direkt. Det är socialnämnden som bedömer det, och du har rätt att få veta hur de resonerat.

Vad som räknas som aktivitet

Lagen beskriver fyra sorters aktiviteter. Kommunen väljer bland dem utifrån vad du behöver.

Eget jobbsökande hemma räknas inte som en aktivitet i lagens mening, men planen ska ge dig tid för det. Att söka jobb är alltså fortfarande en del av din vecka, vid sidan av aktiviteterna.

Din individuella plan

Innan aktiviteterna börjar ska kommunen göra en plan tillsammans med dig. Planen beskriver vilka aktiviteter du ska delta i, hur mycket tid de tar och hur mycket tid som är avsatt för att söka jobb. Den ska utgå från din situation: hälsa, barn, språk, tidigare erfarenhet.

Be att få planen skriftligt, och läs den innan du skriver under. Stämmer något inte, till exempel att antalet timmar är fler än du orkar eller att en tid krockar med förskolans hämtning, säg det på en gång. Det är enklare att ändra en plan innan den börjat gälla än efteråt.

Om du inte kan komma

Det här är den del som oroar flest, och den är värd att förstå ordentligt.

Uteblir du från en aktivitet utan ett godtagbart skäl kan kommunen sätta ned eller neka fortsatt försörjningsstöd. Beslutet fattas av socialnämnden, inte av den som leder aktiviteten, och det ska bygga på en bedömning av just din situation.

Är du sjuk behöver du kunna visa det. Kommunen kan begära läkarintyg redan från första dagen du är borta på grund av sjukdom. Ring vårdcentralen samma dag som du blir sjuk, och meddela kommunen direkt att du inte kommer. Att höra av sig i tid är det enskilt viktigaste du kan göra.

Andra skäl som normalt räknas som godtagbara är sådant du inte råder över: ett sjukt barn utan annan tillsyn, ett möte hos en annan myndighet, en begravning. Berätta alltid varför du inte kunde komma, helst i förväg.

Om du får ett beslut du inte håller med om

Ett beslut om att sätta ned eller neka försörjningsstöd går att överklaga. Beslutet ska tala om hur du gör och inom vilken tid. Du kan be kommunen om hjälp att skriva överklagandet, och du kan vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivning eller en frivilligorganisation om du behöver stöd under tiden.

Läs mer om hur en överklagan går till i Vad gör jag om jag vill överklaga ett beslut?.

Vad kommunen ska göra

Kravet ställer också krav på kommunen. Den ska

• erbjuda aktiviteter som fyller den tid planen säger
• anpassa aktiviteterna efter vad du klarar
• följa upp att du deltar och dokumentera det
• rapportera till tillsynsmyndigheten hur kravet tillämpas
• meddela Arbetsförmedlingen att du anvisats en aktivitet

Får du inga aktiviteter erbjudna trots att kravet gäller dig, är det kommunens brist, inte din. Be då om ett möte och ett skriftligt svar på när aktiviteterna börjar.

Vad gör jag nu

Har du fått ett brev eller ett samtal om aktivitetskravet, börja med att fråga tre saker: gäller kravet mig, vad innebär planen i timmar per vecka, och hur meddelar jag frånvaro. Skriv ner svaren. Använd sedan tiden i planen som är avsatt för jobbsök till att hålla ditt CV uppdaterat och söka de jobb som passar dig, så att aktiviteterna och sökandet drar åt samma håll.

Vanliga frågor

Kan jag välja aktivitet själv?

Du kan alltid önska, och planen ska göras tillsammans med dig. Men det är kommunen som bestämmer vilka aktiviteter som erbjuds och vilken som passar dig bäst utifrån deras bedömning.

Måste jag delta om jag redan söker jobb varje dag?

Ja, om kravet gäller dig. Eget jobbsökande räknas inte som aktivitet i lagens mening, men planen ska ge dig tid för det vid sidan av aktiviteterna.

Vad händer om jag får jobb under tiden?

Får du ett arbete på heltid gäller kravet inte längre. Får du ett arbete på deltid ska planen göras om så att aktiviteterna blir färre. Meddela kommunen så snart du vet.

Får kommunen dela uppgifter om mig med Arbetsförmedlingen?

Ja. Kommunen ska meddela Arbetsförmedlingen att du anvisats en aktivitet, och Arbetsförmedlingen ska tala om för kommunen om du redan är i ett program. Det här utbytet kräver inte ditt samtycke, men du har rätt att få veta vilka uppgifter som lämnats.