Arbetsförmågebedömning – vad som händer, steg för steg

En bedömning av arbetsförmåga är ett sätt att ta reda på vad du klarar av i ett arbete just nu, och vad som skulle behöva ändras för att det ska fungera. Den här texten går igenom vad som faktiskt händer, vem som ligger bakom, och vad du gör om resultatet inte känns rätt.

Vad en bedömning faktiskt är

En arbetsförmågebedömning är en utredning av vad du klarar av i relation till arbete – inte ett prov du kan klara eller misslyckas med. Den tittar på sådant som uthållighet, koncentration, fysisk förmåga eller psykisk belastning, och kopplar det till vad olika typer av arbetsuppgifter faktiskt kräver.

Bedömningen handlar aldrig om att sätta en diagnos. Den utgår i stället från vad du klarar just nu, i en konkret arbetssituation, oavsett vad som ligger bakom.

Vem beställer den, och varför

Bedömningar av arbetsförmåga görs framför allt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, ofta i samband med en pågående sjukskrivning, en ansökan om ett arbetsmarknadsstöd, eller en fråga om vilken typ av anställning eller stöd som är rimligt. Ibland beställs den av en arbetsgivare, i samråd med företagshälsovården, när frågan är hur en befintlig anställning ska anpassas.

Vem som beställer bedömningen avgör vad den används till. En bedömning inför en sjukskrivning har ett annat syfte än en som görs för att matcha rätt stöd hos Arbetsförmedlingen.

Vad som faktiskt mäts

Det varierar beroende på vem som gör bedömningen och varför, men vanliga delar är:

• Fysisk förmåga, om arbetet kräver det – till exempel hur du klarar att stå, lyfta eller röra dig under ett arbetspass.
• Kognitiv förmåga, som koncentration, minne och förmåga att hålla flera saker i huvudet samtidigt.
• Uthållighet över tid, inte bara vad du klarar i en kort stund utan vad som håller genom en hel arbetsdag.
• Vad som krävs i en specifik roll, jämfört med vad du faktiskt klarar av just nu.

Bedömningen tittar sällan bara på dig i ett vakuum. Den jämför alltid mot vad ett visst arbete, eller en viss typ av arbete, kräver.

Hur den går till

En bedömning görs oftast genom ett samtal, ibland kompletterat med praktiska moment eller observation i en arbetsliknande situation. Vem som gör den varierar – en handläggare, en arbetsterapeut, en läkare kopplad till Försäkringskassan, eller en kombination av dem.

Du blir sällan bedömd vid ett enda tillfälle. Det vanliga är att bedömningen byggs upp stegvis, och att den som gör den också pratar med dig om vad resultatet betyder innan något beslut fattas utifrån den.

Hur du förbereder dig

• Beskriv en vanlig dag, inte din bästa dag. Bedömningen blir mer rättvisande om du berättar hur det faktiskt ser ut, inte hur det ser ut när allt går bra.
• Ha konkreta exempel redo. "Jag orkar en stund innan jag behöver paus, och sen blir allt tyngre" säger mer än "jag blir trött".
• Ta med någon som känner dig, om det går och känns rätt – en anhörig, en handläggare du redan har kontakt med, eller en stödperson.
• Fråga vad bedömningen ska användas till, innan den börjar. Det hjälper dig förstå vilka frågor som är relevanta att lyfta.
• Det är okej att säga att du inte vet. En bedömning är inte ett prov du ska klara – du behöver inte ha svar på allt.

Om du inte känner igen dig i resultatet

Det händer att en bedömning ger en bild som inte stämmer med hur du själv upplever din situation – för optimistisk, för pessimistisk, eller helt enkelt fel i detaljerna. Du har rätt att säga det, och det finns vägar framåt:

• Be om ett samtal där du får kommentera resultatet, innan det används som underlag för ett beslut.
• Lämna in en egen beskrivning, skriftligt, av var du inte känner igen dig och varför.
• Be om en ny bedömning, om omständigheterna förändrats sedan den förra gjordes.
• Överklaga ett beslut som grundar sig på bedömningen, om beslutet i sig går att överklaga – fråga handläggaren vad som gäller i just ditt ärende.

En bedömning är ett underlag, inte en dom. Den går att ifrågasätta, och det är rimligt att göra det om den inte stämmer.

Vanliga frågor

Kan jag ta med en anhörig till bedömningen?

I många fall, ja. Fråga i förväg vad som gäller för just din bedömning.

Måste jag berätta om en diagnos under bedömningen?

Nej, bedömningen handlar om vad du klarar, inte om vad som orsakar det. Du väljer själv hur mycket du berättar om orsaken.

Vad händer om jag inte håller med om resultatet?

Du kan be om att få kommentera det, lämna in en egen beskrivning, eller i vissa fall be om en ny bedömning eller överklaga ett beslut som grundar sig på den.

Vad gör du nu

Skriv ner, innan din bedömning, några konkreta exempel på hur en vanlig arbetsdag eller arbetsuppgift faktiskt känns för dig – inte hur du önskar att den kändes. Det är det underlaget som gör bedömningen rättvisande. Känns resultatet fel efteråt, säg det – be om ett samtal om det, i stället för att låta det stå oemotsagt.

Läs mer om bedömning av arbetsförmåga hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.