Ett kollektivavtal är inget du skriver under själv – det är facket och arbetsgivaren (eller en arbetsgivarorganisation) som förhandlat fram det, och det gäller sedan för alla på arbetsplatsen. Här är vad det faktiskt reglerar, hur du tar reda på om din arbetsgivare har avtal, och vad som gäller om den inte har det.
Vad ett kollektivavtal faktiskt är
Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan ett fackförbund och en arbetsgivare, eller mellan facket och en arbetsgivarorganisation som flera företag är medlemmar i. Det gäller sedan för samtliga anställda på den arbetsplatsen, oavsett om de själva är fackligt organiserade eller inte. Du "skriver på" alltså inte ett kollektivavtal på samma sätt som du skriver på ditt anställningsavtal – det är redan förhandlat innan du börjar.
Kollektivavtal är vanligt i Sverige, men långt ifrån alla arbetsgivare har ett. Det gäller oavsett om företaget är stort eller litet, så fråga i stället för att anta.
Det som lagen inte reglerar – och avtalet gör
Det här är den viktigaste skillnaden att förstå: Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Löneläget avgörs i stället av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtalen, och det är i praktiken de lägstalöner som förhandlas fram där som fungerar som ett lönegolv i respektive bransch. Medlingsinstitutet sammanställer statistik över hur de här lägstalönerna ser ut och hur lönebildningen fungerar i Sverige.
Kollektivavtalet brukar också reglera sådant som lagen bara ger en miniminivå för, eller inte alls nämner:
- Tjänstepension – utöver det du själv kan spara finns ofta en avsättning som arbetsgivaren gör åt dig, och den finns bara om det finns kollektivavtal.
- Försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall, som kompletterar det som Försäkringskassan betalar.
- Semestertillägg och ibland fler semesterdagar än semesterlagens miniminivå.
- Sjuklön som i vissa avtal är högre än lagens nivå under en sjukperiod.
- Uppsägningstider som kan vara längre än lagens minimum, särskilt efter lång anställningstid.
- Ordning kring skyddsombud och det lokala arbetsmiljöarbetet, som i övrigt regleras av arbetsmiljölagen och tillsyns av Arbetsmiljöverket.
Utan kollektivavtal finns ingen av de här sakerna automatiskt. De kan finnas ändå, om arbetsgivaren väljer det eller om du förhandlar fram dem själv, men inget garanterar det.
Hur du tar reda på om arbetsgivaren har kollektivavtal
Enklaste vägen är att fråga rakt ut, antingen i jobbannonsen om det inte redan står, eller i mejlet där du bokar intervjun. Ett seriöst företag har inga problem att svara på frågan.
Ett annat sätt är att kontakta det fackförbund som organiserar din bransch. De vet oftast om ett visst företag är bundet av kollektivavtal, eftersom det är de som förhandlat fram och tecknat avtalen. Läs mer om vad facket faktiskt gör, och hur det skiljer sig från a-kassan, i Ska jag gå med i facket? Facket och a-kassan är olika.
Vad du kan fråga på intervjun
Att fråga om kollektivavtal på en intervju är varken märkligt eller pinsamt – det är en fråga om vad anställningen faktiskt innehåller. Konkreta följdfrågor du kan ställa:
- Vilket kollektivavtal gäller för den här tjänsten?
- Vad ingår i tjänstepensionen, och från när gäller den?
- Vilka försäkringar omfattas jag av?
- Vad gäller för uppsägningstid, båda vägar?
Svaren du får är minst lika viktiga att läsa in i erbjudandet som lönesiffran. När du sedan får ett skriftligt anställningsavtal, jämför det mot vad du fått veta om kollektivavtalet – se Så läser du ett anställningsavtal – klausul för klausul för vad du bör leta efter där.
Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal
Saknas kollektivavtal gäller lagens miniminivåer och det som står i ditt individuella anställningsavtal – inget mer. Det betyder att sådant som tjänstepension utöver det statliga grundskyddet, kompletterande försäkringar och extra semesterdagar inte finns automatiskt. Det kan fortfarande vara ett bra jobb, men förmånerna är då upp till dig att förhandla fram själv, och upp till arbetsgivaren att bevilja. Se Lön och förmåner – mer än bara kontant lön för vad som brukar vara förhandlingsbart även utan avtal.
Gäller avtalet även om jag inte är med i facket
Ja. Är arbetsgivaren bunden av ett kollektivavtal gäller det för hela arbetsplatsen, inte bara för de anställda som är fackligt organiserade. Du får alltså del av lönegolvet, försäkringarna och pensionsavsättningen även om du står utanför facket. Det du går miste om är i stället sådant som facket erbjuder sina medlemmar direkt – rådgivning, juridiskt ombud i en tvist, och möjligheten att påverka nästa avtalsförhandling.
Vad gör jag nu
Fråga din nuvarande eller blivande arbetsgivare vilket kollektivavtal som gäller, om något. Är du osäker på svaret, ring det fackförbund som organiserar din bransch och fråga om just det företaget är bundet av avtal. Läs sedan ditt anställningsavtal och jämför det mot vad kollektivavtalet ska ge dig – två separata dokument som ska stämma överens.
Vanliga frågor
Måste jag vara med i facket för att omfattas av kollektivavtalet?
Nej. Kollektivavtalet gäller för hela arbetsplatsen om arbetsgivaren är bunden av det, oavsett om du själv är fackligt ansluten.
Finns kollektivavtal i alla branscher?
Nej. En stor del av arbetsmarknaden är täckt, men det finns branscher och enskilda arbetsgivare som saknar det helt.
Kan jag förhandla fram egna villkor även om det finns kollektivavtal?
Ja, lönen är oftast individuell även när avtalet finns – det är lägstanivåerna och förmånerna som avtalet garanterar, inte en fast lön för alla.
Vad gör jag om jag misstänker att arbetsgivaren bryter mot kollektivavtalet?
Kontakta facket som organiserar branschen, även om du inte är medlem. De kan bedöma om det rör sig om ett avtalsbrott och vad som går att göra åt det.
Gör det här i Jobin
Verktygen nedan hör ihop med den här guiden. De är gratis och du kommer igång direkt.