Hur lång är egentligen din uppsägningstid, och vad ska stå i beskedet du fått eller ska lämna? Den här texten går igenom vad som avgör längden, vad som gäller medan tiden löper, och varför "det beror på" faktiskt är det ärligaste svaret.
Varför det inte finns ett enda svar
Uppsägningstid låter som något som borde vara en enkel siffra. Det är det inte, för tre olika regelverk kan avgöra den samtidigt: lagen om anställningsskydd (LAS), ett kollektivavtal om ett sådant finns på din arbetsplats, och ditt eget anställningsavtal om det innehåller en längre uppsägningstid än de andra två. Den regel som ger dig längst uppsägningstid är normalt den som gäller, så länge den inte strider mot tvingande lagregler till din nackdel.
Det är därför den här texten inte anger några månader eller veckor. Ett tal som stämde förra året kan vara fel i år, och det enda sättet att veta säkert vad som gäller just dig är att läsa ditt anställningsavtal och det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats – eller fråga facket.
Vad som avgör längden
Några faktorer styr, oavsett vilket regelverk som råkar ge dig längst tid:
- Hur länge du varit anställd. Lagens utgångspunkt är att uppsägningstiden växer med anställningstiden – ju längre du varit kvar, desto längre tid har du normalt kvar av anställningen efter ett uppsägningsbesked.
- Vem som säger upp. Är det arbetsgivaren som säger upp dig gäller ofta andra – och längre – tider än om du säger upp dig själv. Din egen uppsägningstid brukar vara kortare och mer schablonmässig, och den kan vara reglerad enbart i ditt anställningsavtal.
- Kollektivavtal. Många kollektivavtal har egna uppsägningstider som ersätter lagens, ibland längre, ibland kopplade till andra faktorer än bara anställningstid, som ålder.
- Vad som står i just ditt anställningsavtal. Ett avtal kan ge dig en längre uppsägningstid än både lag och kollektivavtal – men aldrig kortare, om det skulle strida mot tvingande regler.
Är du osäker: fråga din arbetsgivare, facket, eller läs igenom ditt anställningsavtal och det kollektivavtal som gäller där du arbetar.
Vad uppsägningsbeskedet ska innehålla
Ett korrekt uppsägningsbesked är skriftligt och ska normalt innehålla:
| Vad | Varför det står med |
|---|---|
| Sista anställningsdag | Så du vet exakt när uppsägningstiden löper ut |
| Om du har företrädesrätt till återanställning | Rätten gäller bara om du känner till den och anmäler att du vill använda den |
| Hur du gör om du vill bestrida uppsägningen | Det finns korta tidsfrister för att agera |
| Skälen till uppsägningen, om du begär det | Grunden avgör bland annat om du kan ogiltigförklara den |
Saknas något av detta – be om ett komplett besked. Det är inte att vara besvärlig, det är att se till att du faktiskt vet var du står.
Vad gäller under uppsägningstiden
Så länge du är anställd, även under uppsägningstiden, har du normalt kvar samma rättigheter som tidigare: lön, semesterintjänande och andra anställningsförmåner. De flesta är skyldiga att fortsätta arbeta som vanligt om inte arbetsgivaren uttryckligen befriar dig från arbetsplikten (ibland kallat att bli "fritställd"). Blir du fritställd har du oftast ändå rätt till lönen under hela uppsägningstiden.
Vill du söka nytt jobb under uppsägningstiden – vilket de flesta bör göra så tidigt som möjligt – kolla vad ditt kollektivavtal eller anställningsavtal säger om ledighet för anställningsintervjuer. Reglerna skiljer sig åt, och det är inget du ska behöva gissa dig till.
Blir du sjuk under uppsägningstiden gäller i grunden samma regler för sjuklön som annars. Och du fortsätter att tjäna in semester precis som vanligt, om inte annat avtalats särskilt.
Om du säger upp dig själv
Säger du själv upp dig gäller ofta en kortare och mer förutsägbar uppsägningstid, men den kan fortfarande variera beroende på kollektivavtal och anställningsavtal – så samma princip gäller: kontrollera vad som står, gissa inte. Ett undantag är om arbetsgivaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot dig; då kan du i vissa fall lämna anställningen utan uppsägningstid, men det är en hög tröskel och inte något att luta sig mot i vanliga fall.
Vad gör jag nu
Ta fram ditt anställningsavtal och kolla om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats. Läs vad de säger om uppsägningstid, i den ordningen. Kontrollera att ditt uppsägningsbesked (om du fått ett) innehåller sista anställningsdag och information om företrädesrätt. Är något oklart – fråga facket innan du agerar på ett antagande.
Vanliga frågor
Kan arbetsgivaren korta min uppsägningstid ensidigt?
Nej, inte till en kortare tid än vad lag, kollektivavtal eller ditt anställningsavtal ger dig rätt till. Den regel som ger dig längst tid är normalt den som gäller.
Måste jag jobba kvar hela uppsägningstiden?
I de flesta fall ja, om inte arbetsgivaren uttryckligen befriar dig från arbetsplikten. Blir du fritställd behåller du oftast lönen ändå.
Vad händer om beskedet inte säger något om företrädesrätt?
Be om ett kompletterande skriftligt besked. Utan den informationen riskerar du att missa en rätt du faktiskt har.
Gör det här i Jobin
Verktygen nedan hör ihop med den här guiden. De är gratis och du kommer igång direkt.