Har du jobbat inom ett yrke i andra länder, eller lärt dig det på egen hand utan att ha papper på det? Validering innebär att någon bedömer vad du faktiskt kan och skriver ner det, oavsett var eller hur du lärde dig det. Här är hur det går till, vem som gör bedömningen, och vad du får i handen efteråt.
Vad validering faktiskt är
Validering är en strukturerad bedömning av dina kunskaper och färdigheter inom ett yrke. Den utgår från vad du kan göra, inte från vilka utbildningar eller anställningar du kan visa upp papper på. Har du jobbat som svetsare i ett annat land i många år men saknar svenska betyg, eller har du lärt dig ett hantverk av en förälder, är validering vägen att få det dokumenterat.
Resultatet blir ett intyg som beskriver vilka delar av yrket du behärskar och på vilken nivå. Det intyget kan du visa för en arbetsgivare, eller använda som underlag för att söka en kortare kompletterande utbildning i stället för en hel.
Vem gör bedömningen
Det är inte Arbetsförmedlingen själv som bedömer dina kunskaper. En yrkesbedömare, ofta en erfaren yrkesperson inom samma bransch, testar dig genom en blandning av samtal, teoretiska frågor och praktiska moment som liknar det verkliga arbetet. Bedömningen görs hos en leverantör som har avtal om validering, och det är ofta du själv som får välja leverantör bland dem som finns tillgängliga där du bor.
Är du inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan du få hjälp att komma igång med en validering genom dem. Många branscher har egna, standardiserade valideringsmodeller som tagits fram tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan, så att en bedömning inom till exempel vård och omsorg ser likadan ut oavsett var i landet du gör den.
Så går en validering till
En validering brukar följa samma grundstruktur, även om detaljerna skiljer sig mellan yrken:
- Ett inledande samtal om din bakgrund och vad du har jobbat med.
- En kartläggning av vilka delar av yrket som ska bedömas.
- Teoretiska och praktiska moment hos yrkesbedömaren.
- En sammanställning av resultatet i ett intyg eller kompetensbevis.
Går bedömningen inte hela vägen till godkänt inom alla delar är det inte ett nederlag. Intyget visar exakt vilka moment du redan klarar och vilka som återstår, vilket gör det lättare att veta precis vilken kompletterande utbildning som behövs, i stället för att läsa om allt från början.
Vad ett valideringsintyg är värt för en arbetsgivare
Ett valideringsintyg är inte samma sak som en yrkeslegitimation, men det är ett konkret underlag en arbetsgivare kan luta sig mot. För en del reglerade yrken, där en legitimation krävs enligt lag, räcker validering inte hela vägen till behörighet i sig, men den kan vara ett steg på väg dit i kombination med de prov och den praktik som myndigheten för yrket kräver.
För yrken utan legitimationskrav fungerar intyget ofta rakt av som ett bevis på kompetens vid en anställning, precis som ett betyg eller ett arbetsgivarintyg skulle göra. Berätta för arbetsgivaren vad valideringen faktiskt testade, så vet de vad intyget täcker.
Skillnaden mot att bedöma en utländsk examen
Validering av yrkeskunskaper blandas ofta ihop med bedömning av utländsk utbildning, men de svarar på olika frågor.
| Validering av yrkeskunskaper | Bedömning av utländsk examen | |
|---|---|---|
| Utgår från | Vad du kan göra i praktiken | Vilka utbildningsdokument du har |
| Kräver papper från utbildningen | Nej | Ja |
| Görs av | En yrkesbedömare hos en leverantör | Universitets- och högskolerådet |
| Passar dig som | Saknar dokumentation men har erfarenheten | Har examensbevis men vill veta vad de motsvarar i Sverige |
Har du både yrkeserfarenhet och en utländsk examen kan båda vägarna vara relevanta samtidigt: bedömningen visar vad examen motsvarar, valideringen visar vad du faktiskt kan i dag. Läs mer om det i Bedömning av utländsk utbildning – så går det till.
När validering inte är rätt väg
Validering passar dig som redan har praktisk erfarenhet inom yrket. Saknar du erfarenheten helt är en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesutbildning oftast en bättre startpunkt, eftersom validering bedömer kunskap som redan finns snarare än bygger upp ny. Läs mer i Arbetsmarknadsutbildning – så får du en plats.
Vad gör jag nu
Prata med din handläggare på Arbetsförmedlingen om att du vill undersöka validering, och nämn vilket yrke det gäller. Fråga vilken leverantör som gör bedömningar inom just det området där du bor. Medan du väntar på en tid, samla det du redan har: intyg, referenser, bilder på arbete du utfört, allt som beskriver vad du gjort. Det gör det lättare för yrkesbedömaren att förstå var du står innan bedömningen ens börjar.
Vanliga frågor
Kostar det något att validera sina kunskaper?
Är du inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och de bedömer att validering är rätt insats för dig, betalar de valideringen. Fråga din handläggare om vad som gäller i ditt fall.
Måste jag kunna svenska för att göra en validering?
Det beror på yrket och på hur bedömningen är upplagd. En del moment är praktiska och kräver mindre språk, andra bygger på samtal och teori på svenska. Fråga leverantören innan du börjar vilket språkstöd som finns.
Vad händer om jag inte blir godkänd på alla delar?
Du får ett intyg som visar exakt vilka delar du klarade. Det är underlag för nästa steg, inte ett facit över vad du inte kan. Många fortsätter med en kortare kompletterande utbildning för just de delarna.
Gäller valideringen i hela Sverige?
Ett valideringsintyg gäller där det visas upp, precis som andra intyg. För yrken med en gemensam, branschtagen modell är bedömningen upplagd på samma sätt oavsett var i landet du gör den, vilket gör intyget lättare att känna igen för arbetsgivare i hela landet.
Gör det här i Jobin
Verktygen nedan hör ihop med den här guiden. De är gratis och du kommer igång direkt.